Så sjukt irriterad nu igen! 
Liksom varför ska alla ignorera mig nu när jag äntligen är glad för att jag lever..?
Gillade alla mig bättre när jag var olycklig och sökte tröst hos alla och lekte emo?
Jag kan bli sån igen men vill dock inte, är så jävla mycket gladare nu men alla andra kunde ju hjälpt mig liiite genom att prata med mig som innan..
Inte för mycket begärt väl?
Alla som sa att dom skulle finnas där för mig, gällde det bara när jag kom och sa : "fan jag mår så jävla dåligt, snälla prata med mig innan jag sväljer alla tabletter jag har här bredvid.."
Att finnas där för mig gäller väl inte bara när jag är självmordsbenägen.. utan även att bara prata med mig och se till att jag finns i ert liv och att jag mår bra, men det verkar nästan som att ni bara finns där för mig när jag mår skit..
Rätt jobbigt att känna det faktiskt.....