Nu sitter jag här igen...
Denna gången ska jag inte vara så aggresiv..
Utan nu känner jag mig ensam... älsklingen är inte här och jag känner mig helt fucking cp ensam.. jobbigt...
och efter att ha klarat 2 väldigt jobbiga veckor av skolan nu så är det lov och jag tänker bara på förra lovet... precis innan var det helt annorlunda.. det var inte jag som mådde dåligt och var tvungen att gå ensam... utan det var Josse.. och det var typ 2 dagar.. sen så sa Sanne förlåt..? för att hon inte ville att det skulle bli ett tråkigt lov för någon... och nu tänker jag... jag har gått 2 veckor och mått dåligt.. och nu är det lov redan... så jag tänker liksom... hur jävla hatad är jag egentigen? är jag verkligen så hemsk att ingen vill be om ursäkt? jag har försökt att hålla humöret uppe.. men så fort jag tänker på just detta... så känner man sig så fucking hatad och inte värd minsta lilla... kanske inte så svårt att låta bli.....